Mem 5/89 Motor (KEL da och nu Mocorcykelhistoriska klussenff “Falta jutudg pa moteoreykel” lamasrroults amnoriehdibtdun av 2 skuquay, 2f Dy sport pad Ske Sko4isMosorcykeLhiscoriska Kluscen Box 8055, 104 20 Stockholm Telefon 08-26 07 84 (Mandagar 18.30—20.30) Redaktor Olle Ridelius Ur innehillet: Forstmiistaren och hans Indian . 4 Min forsta motoreykel och nagra till . B Luktturer i Filipstadstrakten 19 Stora Holm TT-89 — en bild Tapsodi pee ee eee 26) Med Motorcykel 1986—89: for- teckning over de gdngna drens hu- vudartiklar Omslagsbilder: Framsida: Jagmdstare Fogelstrém med Ingrid Cederberg. Salmis ca 1920. Baksida: (Sic!) Rune Grandell, Vastsura TT. Insideannonser fran Hapaxanten, Manuskript och bilder sindes till redaktoren, Olle Ridelius Skolgatan 20 A 777 00 Smedjebacken ‘Tyck: SMEDIEBACKENS TRYCKERI AB 1989 Ordférande Hans Axelsson har ordet Ett nytt decennium, 1990-talet, star infor var ddrr och frégorna hopar sig give vis hur de kommande dren ska utveckla sig for vir hobby. 1980-talet kom att inne- bbira manga viktiga saker bl. a. skattebefrielse for vra fordon. Dessutom insag ta- xeringsmyndigheterna att vara klenoder var att rikna som samlarobjekt i stalet for sedvanligt, skattebetyngda dgodelar. Dock dr kampen mot myndigheternas fund ps intetsatt slut. Under 1989 har nya moln dykt upp och just nu arbetar MCHK intensivt illsammans med MHRF (Motorhistoriska Riksforbundet) gal- lande den for oss helt omjliga bullermatningen, som drabbar registreringsbesikt- ning av gama me. Enligt anvisningarna stir det helt klart att vara cyklay varken klarar decibel-grnserna bl. a. pd grund av "*mekaniskt slammer -ventilspel ete” ej heller de fasistllda varvtalen (motorema sprangs!) Vilar ven i framtiden f& kampa for mojligheterna att kora vara gammelfordon och bevaka myndigheternas ‘och byrakraternas irrbloss, som behagar dyka upp med jamna mellanrum, esto viktigare ar det da, att vi visar upp vara samlarfordon och framfor dem pa ett sddant satt, att vi inte far onddig kritik. Under 1990 firar ju MCHK 25-drsjubileum och planeringen inf@r detta evenemang ar full ging. Klart dr re dan, att Sviestadbanan i Linkoping blir en av de stora sammandragningarna un- der Sommaren. Vi hoppas dé fase, hbra och upplevaalla detyper av samnlarmotor- oyklar vi sysslar med. Borja redan nu fundera over om Du inte har nagot intressant att visa upp! Vi tror ocksé att flera arrangemang runt om i Sverige kommer att gai 25-arsjubiléets tecken. MCHK har ocksé planer pa samarbete med MHS (Motothistoriska Sallska- pet), som aven de firar25-Arsjubileum 1990, samt nestorn AHK (Automobithisto- ca Klubben), som firar inte mince an 40 ar under 1990! Vi har upplevt att men ‘ga uppskartartillstllningar av typ Taxinge dar bilar och motoreyklar samsasien hrlig rening Jag tycker dessutom at vi under jubileumsiret ska plocka fram vara aldsta cyk Jar och étminstone kora 1 rally eller visa dem i Linkoping. Detar ju tyvarr aller fav de riktigt gamla cyklarna som syns idag, Personligen tanker jag absolut ta mig runt nagra meter nigonstans med min Ellebam 1905, Ovrigai styrelsen lr en- ligt rykten ha foljande funderingar infor jubiledt ‘Alf Lavef tanker satsa hart pa sin Sunbeam-racer 1928, Kaj Gustavsson skruvar kanske hop sin I8e Royal Enfield. Lennart West kor mer in 50 meter med sin Ra leigh 1923. Inge Andersson plockar ihop en egen Indian, i stillet for at bara salja, dela till andra. K-G Wessman premiarvisar ndgot nyt, italienskt, rdtt och bedd vande snabbt... Siv Lovgren kor sjalv en BMW-sidvagnsracer medan maken Nisse burkar. En dnskan ar dessutom att ndgon eller ndgra av vara eminenta sektioner och lo- kalavdelningar kunde nappa pa tanken om ett "tema-rally”. Vad Sigs. ex. om ett flattanksrally”, "eykelmotor- och mopedrally”, “tvataktssvangen” eller vad ni ru kan hitta pat Jag tycker att det ska bli ytterstintressant att ga in i 1990-talet och fa se hur ut vecklingen kommer att gd. Frén det att jag borjade samla gamla motoreyklar (1959) har det sket ofantlgt mycket pa bade gott och ont. Dock tor jag, att viald- Fig har stat infdr sa stora och for oss viktigafragor som just nu! Det ar namligen niu det beror pa, om vi Sverhuvudtaget ska fa aka pa vira gammelmotorcyklaeller ej! Miljoaktivister m. fl ar ytterst aktiva, men hur ar det med vara aktiviteter? Hans Axelsson, ordf. i MCHK Knarret Dar fans en idog jagmastare fran Haparanda som ofta kOrde forrs solen niista dag hunnit randa Men uniformens glans och snuggans gléd ‘gav ej Ijus i tillrdckligt éverfléd, ‘Si han lat montera en Iykta med forskriicklig prestanda Ceepelle (Apropo framsidans bild)Vihar last "Indian Motorcycle Buyer’s Guide — All the Iron Redskins from 1901’ ay Jerry Hat- field frin Motorbooks International (1989) skiljer sig fran fOrlagets tidigare utgiva om Harley- Davidsson genom att denna bok borjar med Indi- ans forsta modellar, Har finns alla de Klassiska modellerna fran tidiga halvtoppar, Power Plus, Scoutar och Chiefar, Fyror och efterkrigstidens en- och tva- cylindriga “importer”, d. v. s. den engelske agarens fOrsok att lansera engelska motorcyklar med Indiandekaler pa tanken, Forfattaren Jerry Hatfield ar ett valkint namn i antikme-sammanhang och yours truly minns bl. a. ett span- rnande referat i den amerikanska Antic Motoreycle dar han beraittade om en rundvandring i den éde och tomma fab- rikslokalen i Springfield som en gang sjod av verksamhet med en bevapnad polis som sallskap. 4 frdgan varfor han uppskattar sin 101 Scout fran 1929 mer ‘an sin 1947 Chief ar svaret enkelt: "'Scouten ger mig mer av dt jag tycker om hos gamla motorcyklar, en gammal mo- torcykel attraherar mig mer sival fysiskt som kinslomas- sigt”’ "Men", fortsdtter Jerry, "’smakar det sA kostar det fast man kan trdsta sig med att det i lingden inte kostar dig nagot att aga en gammal Indian — attraktionsvardets Ok- ning foljer inflationen” Det Jerry Hatfield beskriver i denna bok ar givetvis “his, personal point of view"” i ett amerikanskt perspektiv men samtidigt ar det for en skandinavisk entusiast forskraickligt intressant. Boken innehaller ett kul avsnitt om ’Specials 1928—1969" och ett om "The Indian Scene, d. v. s. glimtar fran det som r6r sig kring market idag, Boken avslutas med en modellforteckning och en lista pa olika utforande under rens lopp. PA fyra sidor finns en fOrteckning pa leverantO- rer av delar och tillbehdr och andra som kan vara av intresse for oss Indianintresserade. Forstmistare Erik Geijer har sirivit en rad treviiga bocker om sitt liv som skogsman och jagare fram- forallt dai Varmland och i boken "Katt-Erik berdttar’ fin 1950 har han ett styeke om egna och andras motorcyklar. Och dai stir det bl. a. foljande: Bolagets (Uddeholm) revir- fOrvaliare fick s4 smaningom motorcyklar men utan sido- vagn for att, som man sq, fruarna e skulle kunna fa folja med. Nu farins det dock chefer med alitfr rundnatt person och det var endast de yngre som begagnade sig av denna forman. Classic Bike nade i sitt oktobernummer den arliga "Parts and Services Guide’ med 24 sidor spickade med ad- reser till olika fOretag som erbjuder sina tjanster for den som air intresserad av aldre me. Det ar frimst fOretag med sate i England men det finns ocks4 adresser tll europeiska ‘och amerikanska fortag. (Tyvarr mest telefonnummer) Torbjérn Nilsson i Dagstorp rekommen- derar Albert E. Roberts i USA dé det giller nytillerkade vulstfalgar med diam. 24’’ och bredd 2 1/8 '' (ange om du Vill ha 36 eller 40 hal). Falgarna kostar USD 95.00 styck och koper du tv stycken med flygpost blir det USD 287.00 och ‘med s.k. ytpost blir det USD 221.00, Adressen a: Albert B. McRoberts, 1559 Fillmore Street, Cadillac, Michigan 49601, USA. Faigarna passar alla riktigt gamla amerikanska me samt de dldsta s. k. vulstdirttrackdack. Torbjorn, vars telefon- ‘nummer du hittari MCHK:s mediemsmatrikel, omtalar att ‘man planerar att ta fram ekrar och nipplar. 2 Hort och last raden av originella priser i samband med vara rallyn maste vi berdtta om en av Stockholmsrallyts uutmairkelser. En sddan var den for “kommit kortaste vagen tillrallyt med me:n pa slipvagn’”. Rapport frén ral- Iyt kommer i ndista nummer av Med Motorcykel. Men ni far har ett smakprov med en bild franen av rallyts kontroller. Till och med Goran Forsling mast ta till fingret som hjaip. Svensk Motorcykelhistoria av Gert Ekstrom Det har val inte undgatt ndgon att Gert Ekstrdm an en. ‘gang producerat en bok om svensk motorhistoria och nu galler det vara kara motorcyklar. Boken kunde ha hetat "Svenskarna och deras motocyklar’ men det kanske blir n&- got for MCHK att ta fram, Hur som helst sé listade vi minst 12S svenska mei nr 1/88 av Med Motorcykel och det tycks som Gert har fitt med de flesta. Och nog ar det en trevlig bok att ge bort eller fai julklapp detta ar. Litteraturforteck- nningen kunde dock varit mera detaljerad och man skulle ha skiljt pd dagens me-tidskrifter och de som man méste leta efter antikvariskt. °300 ar med sikte framat? ar en bok om Husqvarna med anledning av fBretagets 300-Arsjubiléum 1989. Och av bokens 176 sidor upptar 10 sidor motorcykel- tillverkningen under dren 1903 — 1987 da Cagiva tog over. Textinnebdllet ar val bekant for de flesta numera men av- snittet har en del nya” bilder. Raittelser: Man kan inte vara for noga nar man laser korrektur och bildtexter. Anda hander det misstag. Sa i nr 4/89 pa sidan 6—7 dar den uppmiirksamme lisaren stkert Jagt marke tll at bildtexterna pa HVA respektive HD-bilder fOrvaxlats, Pa sidan 14 ar bilden tyvarr spegelvand (FOrsta gangen inuv. red:s arbete). P& sidan 33 har det rkat bli for ‘manga fSrare uppriknade. Frén hoger ar det Sunngyvist, Ed- lund, Lambert, Lindavist och Hakansson. De ta tll vans- ter Ar okanda och Selander hette Nils i férnamn. (tack Ro- land Johansson for hjalpen). PA sidan 34 har det bivit yter- ligare en forare fr mycket. Artikeln i Motor ar lite svarlast ‘men bilden dverst pa sidan 34 forestiller Gunnar Hellavist och vanstra bilden pa sidan 35 innehaller bagge bréderna Erik och Gustav Berglind (tack Ake Henriksson och Roland Johansson for hjélpen).UPPROP! Du som har program, bilder eller resultat fran sexdagars i maj 1954 — hor av dig till red. \-— Husqvarna gor comer back, | of favlingsbanan PDI YTY sy [ANAS HUSQVARNA VAPENFABRIKS AB, HUSKVARNA 1950Med motorcykel da — eller Forstmastaren och hans Indian Under 1920 och 30-talen genomférdes i Norrbotten om- fattande skogsdikningsforetag, som av ansvariga tjnste- meinnen kravde ett intensivt resande. En av dessa var min far, forstmastaren Oskar Svantesson, da anstalld som dik- ningsassistent vid Skogsvardsstyrelsen i Luled. ‘Hans dagbok for tiden 1930 07 23—31 10 31 arunder- lag fOr min enkla utredning om kérda mil. Den ar mycket noggrant ford och ger detaljerade upplysningar om res- angd och fardsitt mellan de olika f®rrdttningarna. Tjdnste- milen med me ar alts latta att summera, medan fram och ‘terkérningarna mellan respektive distrikt och bostaden i Lulled alt, Ristmon i Raned méste skattas med kartboken i hand, Det framgar dock klart, nar dessa resor skett. Uppgif- ter om turer pa semester och helger finns inte med i dagboken. KOrningarna ligger inom ett omrdide begransat av E4 To- re — Haparanda, Tornedlven till Pajala och Kalix alvdal till ‘Tarend6. Dessutom forekommer nagra kortare resor i andra skogliga uppdrag din dikning, Val av me Forstmastaren valde en ny 750 ce Indian Super Scout med sidvagn som fordon. Den registrerades for fOrsta gangen 1929 07 09 i Luled som BD 1125, hade ramnr 35D3 och motornr DGP 4401. Detta skedde altsA cirka ett ar fore dag- boken skrevs. Oskar beraitade att samma dag som motorey- keln var férdigmonterad, korde han upp for korkort. Besikt- nhingsmannen hamtades vid Sj@grens konditori — det lar ha varit nara att den litt avrundade myndighetspersonen fat agera stoppkloss, nar unge Oskar kom brakande pa sin for- stamefiird — och han kérdes tll Standard Hotell, en stricka pa cirka S00 m. Darmed var kérkortsprovet avlagt och godkant Oskar hade dalig ekonomi, nar han kopte sin Indian och fragan om sidvagn eller ej var sikerligen uppe till allvarlig bedomning. Milersdttningen var av avgOrande betydelse. Under 1930 betalades 40 6re/km fr me med vagn och deta, var mer an vad som utgick for bade bil och solome. 1931 sinktes ersittningen till 30 ore/km. Siffrorna kan jémforas med de 19,5 dre/km, som jag sjélv fick for min SAAB ar 1960! Oskars lon var lag, jaimfrbar med en god arbetarlon, sd motoreykeln skulle sakert bli en forndmlig inkomstkalla, Indianen byties 1932 10 13 mot en Ford Tudor modell AB med ett inbytesvarde av 1250 — hos Lonnbergs Bilaffar Lule, Tjanstemilen bley alltsd inte sé ménga under de tolv kor- minader som dagboken redovisar, mest beroende pa att varje vecka lades upp som en rundtur. Hem och framkor- ningarna var betydligt langre, de langsta om vardera cirka 420 km, gjordes vid tva helger i augusti —31. Forflyttning- arna mellan grdarna under arbetsveckorna var mestadels 5 — 10 km medan avsténden mellan byarna ror sig om 20 — 60 km. Den omradesansvarige lansskogvaktaren féljde som regel med i sidvagnen och man klarade 1 4 2 forrattningar per dag. Dagboken ger vaga antydningar om handelser och stra: patser lings vigarna, som vid denna tid var inte bara sa smala, att det endast gick att motas pa motesplats, utan 4iven var sOnderkérda och vintertid diligt plogade, oftast med hastplog. Lite kan dock utlasas: 4 1930 4/8 Motorreparation. (den enda som names i dagboken). 9/10° Snostorm med vat sno — reslingd 65 km. 25/10. Regndag 168 km. (Oskars 35-irsdag tillbringades i mesadeln. 22/IL_Ovider. Taig Overtorned — Rane och ater. (Perio- den 17/11 — 2/12 anvaindes hastskjuts, men helgen 6/12 blev det 320 km pa me). 29/12 Korde me fri Réned till Luled 43 km. 1931 17/S__Bjorken spricker uti Korpilombolo. 13/9 Giftermal och tre dagars semester. (Bréllopstesan sick frdn Rane till Haparande med hustru Elsa pa pallen och svarmor "'Vappu” i holken). 19/10 Ovaider. (243 km pd mc). 24/10 Toredlven isbelagd. Overfart pa slanor. (Foinot) = mina kommentarer. Oskar forde aven detaljerad kassabok och en fir tiden ja- nnuarit, o. m. juni 1931 finns bevarad. Den ger foljande upp- sifter i ménadssammandrag: Man Bensin och olja Reparation Ovrigt +) 15:00 aDiagram ver kérda km. Tjansteresorna i nedre delen av respektive stapel. ka Mee 4 800 ron 1700 i 1600 7 { 1800 ee | 13.00 — Fase aaron jeo gk g XS loa s al Soho x No! { a S) i 7 Joo | |_ oW oe Q zoo + a | o Q 2 Io wo dg S\s | Ns N 0 so0 °° ltr 6 § t° x ® Yo h s Foo 8 1 NS g sol laleie s IN & Io &lo 91 \S 212) XN Roo | Ms |S Sly SBOP BSRRRE & tke too N gE Poe y pss mz eee ad 7 OP WUE IF ETER LO 1930 49B7 * Dessa tv ménader anvandes linsjigmastarens automobil. 61930kirs me-mode for damer. Avpassat for Kyliga farder i Norrbotten.1) Skatt 15:—. 2) Reparation ventillyftare 4:50. 3) Motorcykel renovering 25:50. 4) Platslagare Andersson 11:— (obekant vad som hant). 5) Merep. 1/5 4:50. Bogsering och lameller 5/57 :— (Detta skedde i Luledtrakten och 6/5 var me:n i gang igen). 6) Me-glasogon 8:20, 7), Slang 7:50, ring och rep. 66:—. Motorcykeln kordes alts aven under januari, nagot som inte specifiserats i dagboken. Strackan kan nog skattas till \ 200 km och lgs deta till de i dagboken redovisade 2210 ‘S km blir milkostnaden under perioden 1:03, Oskar hade allt- sd nastan 2:—/mil tll belastning av fasta kostnader under 1931 och mil under 1930. ay For de under perioden pa resertkning forda 970 km fick IAS han 291:— plus utgfter for buss och tagbljtter fr hem och framkorningarna med cirka 30:— totalt. Fastin han kostade pa sig att kora dessa med me hade han 73:— ver till = ———— att betala fasta kostnader. Motorcykein var helt enkelt en guldgruva fr honom denna tid! Det finns inga idsangivelsr i dagboken, som kan anvin- das fr hastighetsberakningar men strickan Lule — Rained A var 43 km och raknades ta tim. ‘Den vagen var sikert av god Kass jimfort med ovriga nd- tet. For att klara en sddan medelhastighet maste dra pa vad 6 Indianen férmadde och med kannedom om hur Oskar kér- de bil pa dessa vagar under 40 och 50-talen vagar jag pasta att han alltid korde pa grinsen «ill det omojliga. Elsa och Vappu’” har ocks® berdttat om skrickfarder i skogarna, Nagon gang gick det val illa men det enda men han hade ef- ter sin motoreykeltid var ett steltlillfinger samt en sprickt och illalakt fotled. Per ‘Csepelle’ Svantesson Uttagningssedel nr { Ib . Gistutskrivningslagen 22 §, motorutskrivningsfGrordningen §§ 4 och 6.) Ber tillhorig possombii-testht] motorcy kel ier YW krigsbruk stillas till Kronans forfogande enligt f0ljande bestimmelser. Vxd seh huglls - ¥ia allman il © © (hte sogives sanat slag av motortoréon x med igenkinningemirke skall fr nian strskilt meddelande instills eh rw ( ingsdagen ki. 6, 0D Vid stydfomebitsring sll ovanntiendf motorfordon motfrredskep wef ‘lt meddelande instillas vee mobiliseyingsdagen kl. Motorfordonct Metorredekepet ir avsett att vid sagda tillfille omedelbart inniinstras och in- Josas for Kronans rakning. skal ovanstionde motorfordpaForsta gangen vi traffades Ensen hostdag for manga ar sedan da solen redan borjat sitt tertag for den dagen satt jag pa mitt fOrsakringskontor och funderade over ungdomstiden. Den tid da jag som s4 manga andra unga grabbar friste runt p4 vdgarna med en tvataktare och en dundersot spatta pa baksadeln, Det var en harlig och avspand tid, Motoreykelintresset var stort bland tungdomarna det var gott om arbete och lénerna var bra. Motorcykelprisema var léga under (va tusen kronor for en storre tvataktare med dubbelt utbids och kromade filgar. Jag att lugnt och skint tillbakalutad i kontorstolen d& en herre i min egen alder uppenbarar sig. Lite blygt ber han f€ teckna en forsakring pa sin motorcykel Det ar klart vi ska ordina med en forsakring i synnerhet familjens Ovriga forsikringar redan fanns i vart bolag, Det ar alltid en fordel att ha alla i samma fOretag. Da ricker det med en sjalvrisk om fler forsikringar 4 beropas vid samma skada. Min frdga blir dé, vad ar det for motorcykel du vill forsik- ra, Tillmin hapnad berattar han med stor inlevelse att det ar en Monark Blue Arrow av ar 1954, Denna var helrenoverad till nyskick, Gissa om jag tappade talformagan. Jag blev kallsvettig och fick sura uppst6tningar. Skjortan Kandes som en blot disktrasa med diskmedel och allt. Blodtrycket i den lilla kroppen steg sakert till oanade hojder, och jag, stammade med darr pa résten: "Finns det sddana moior- cyklar sedan den tiden? En sn var jag Agare tll pa det glada femtiotalet”. Givetvis avslojade inte jag min pinsamma situation. Ha- de jag tvingats ga upp fran stolen hade sikert benen sviktat och likt kokta makaroner slingrats sig efter golvet. Forstikringen blev tecknad och var kund Lars... fick in- formation att vi vill att han laser den med dubbla las och att han forvarar den sa den inte rakar i brand. Manga ginger forvaras cyklar och gamla bilarilogar och andra trabyggna- der dar brandskyddet inte r vad det borde vara. Dessutom ‘ar mellanvaggar och dérrar i lokalerna sidana att brand litt sprider sig fran angrénsade utrymmen. En manad efter den upplevelsen bestimde jag mig att ter ta kontakt med Lars... Givetvis hade jag glomt hans namn sé jag fick hjalp av kontorets vackraste flickor att leta ige- nom fyra veckors blanketter och trot om du vill men Lars. hjalpte mig at finna ett renoveringsobjekt. SA nu har jag en alldeles egen Monark samt fem andra cyklar. De star i sitt, garage och blinker. Sjalv sitter jag pa en trilada och be- sgrundar de vackra cyklarna, Inget ihela varden kan fa mig att gra annat an att se och rora dessa slata och mjuka former. Dessa blanka och skont lackerade ytor. Dar sé mycket svett och méda har genomlidits fOr att na malet, Jag har sjalv gjort jobbet men det ar klart jag fact mycket hjalp av mina klubbkamrater, Det ir oundviklilgt di rman rakar vara en kontorsman for da sitter ofta tummen fel ‘utom nair verktyget rakar slinta da sitter den alltid pa plats. ‘Sven Larsson, Morrum. Anlaggningar fér motorcvklar (Hapaxanten 1925) 9Fran Med Motorcykel 1921 RISKFRI SAMFARDSEL A VARA ALLMANNA VAGAR. 10 SKOGSAVVERKNING 1 VAGKROKAR FOR ERHALLANDE LYKTOR OBLIGATORISKA A ALLA FORDON. AV FRI SIKT. Fran en intresserad medlem, jéigmiistare F. Bromée iS. M. C. K:s Dala-avdelning, hava vi emottagil Féljande uppsats, vilken innehaller venne beaktansviirda uppslag, det ena’ la g- stadgad skyldighet om skogsavverkning i vdgkrékar for erhallande av ir asik fey def andra om nédudndigheten au, att belysning Iissignaler) sores obiga- torisk Fér alla fordon, vilka tratikera de allménna landsvdgarna. Ba ja forslagen sya mot mélel: dkad trafiks@ker het. och dro enligt var dsikt férljanta av den stor- sta uppmarksamket. dégméstare B. skriver: Ehurs undertocknad redan under ir 1920 vid sammantride med'S. M,C. Kit Dalanvdclning vackt det av nirvarande ‘medlemmar med fSrstaelse motlagna,férslag, som i denna Tilla uppeats omnimnes, torde saken for alla’ motorintresse- rade och Svriga vaglarande {4 anses 98. pass wiktig, alt jag har velat 17'S. M. C. Kis eget olficielia ‘organ bringa mina tankar angéende samférdseln 4 vira vigar tll allman kanne- dom. T'stora trakler ay landet gi vara allminna vigar i mer eller mindre.ckerpa, kurvor ram genom akogbevant mark, Det ar ett kant och bekdagat faktum, att alyekor 1dtt uppstd i dylika vagkrdkar, dir ssikten- mabinds inskeanker sig till 10.4 15 meter, i synnerhet di numera en. stor del av Tandsvigstrafiken tenderar att ske med rotordrivas Sledon, Specielt giller detta # marker, dat. cx. en motorcyklist med fin makins Iykta, resp. Iyktor, riklad rakt tramit i maske eng langdriktning alldeles ar vrslandeatl, att urskilja. er ied Ijar icke forsedd tralikant, Yorran bada viglaeande Seo alldeles inp. varandra Narmaste tillsynen dver de allminna vigarna aligser som Lekant vederbirande Tandsfiskaler. (Landsfisalsinstruklio. nen den "s» 1917.) En aldrig si niisk Tandsfiskal har emel- Tortid enligt 21 § ay gillande vaglag den le 1891 ingen snnan befogenhet rga om borthigeande av" skymmande {rid eller buskar i vigkanterna in att Uilse, all yordagaren shall borthugga trad eller buske, som med nagon gren nie fram fill vagkanten. ‘Att ett dylikt bortskaffande av trad cller buskar med navarande tralik iche tiliredsetiller_ be réttigade Rrav ps en mojligast siskiri samirdsel A vasarns lirago, torde fa anses appenbatl. Awverkning i kurvorna. Det finns tvé sitt, pa vilka man skulle kann dsiadkomma cen genom averkningar i vigkrSkarna utdkad sikt Tangs vigarna Det ena bestir dari, att vi motor- och bilmin si ‘smé ingom genom propaganda pai dvertygelsens vis locka fram farder i avselt syfte frdn jordigarnas sido. Deana metod for emellertid alllGr sent till malet. cm den ens ngonsin oder dirhin. Ty alld Komma vai de att finnas, som i motortrafiken blott se =bilterromm=, och avsiklligt sitta sig frie atgird, som pa nigot sitt kan hjalpa motor Det andra sittet ir nedan foreslagna shungeodg, som vi Sparkstétting med motorhjul. 4 hoppas skall snabbare fara till milet, S. M. C_ Ks Dale. avdelning har dtminstone fir sin del beslutat fOra. saken Vidare Gil S. M,C. Kis cenlralstyrelse och K. A. K., vilka Snstitutioner — si ir mitt Torslag — skulle semensaint och skyndsamt ings tll Kungl, Majst med underdanig.ansolan cm foranstaltande ay éndring 1 géllende vdglag och landsliskolsinsiraktion | sylte bland atat, att £4 tll stind, die sidant ar praklisht ullbrbart, fri eller dlminsione del” bis fri sikt (se nedan}, d en sirdeka ay minsl 75 meter 4 var- era rikiningen + varje vagkrik Undertecknad har 1 ogenskap’ av skogsstatstjdnsteman vissa hronane shogar siderat och nu senaste dren { Gasteike Tand och Dalarna Tait utfirs, en, del frsiktiga “avagrens- ringars ay antyt sag, och deta bevsigen ill trafianters belatenhet Det har dirvid framgatt, nagot som ju ockss kunde foe ltses, att de avverkningar som anselts. nodvindiga vig. lealetena, (rote vissaskogars avlagsna Iigen, Himnat goda eltobehdllninger, ity at. vitkels belagenhet omedelbart in Ul “kommanikationsleder under alla Iorkillanden erbjudit soda avsltnings- och transportméjligheter, A’ de ojimforligt flesta skogar torde eft gott netto kunna piriknas av en sidan avverining "Awerkningsrna brs givetvis finkes utféeda med iablta- geinde dels av en. god skogsvdrds Fordringar, dels dirav, att onidigh slora elmarksytor icke filldtas-uppsta. Det bor ohserveras, att kalavverkning ingolunda ae nodig dverallt i lerdkarns. Mangenstides kan ‘nsjaktig. silt atminstone for ngrmaste ej fOr korta tideymd framBl, ernis mellan.trid- Stimmarna efter stamkvistning, ‘rojning. 1 underbestindet, fellring, liushuggning, beredaingshuggning eller annan form av avverkning, Den til synes_berdttigade invandningen, alt marks wed nuvarende mer eller -mindre intensiva skogsbruke icke inlle hava tid late en het del smérre yor ligge kala eller elvis outnyttjade (Sr skogsbird, Kan ju avvisas for det ‘rata med bland annet pavisandet ay de relativt mycket linge omloppstiderna 1 skogsbruket (I mellerata Sverige Mort sett cra 100 de) — elt exempelvis G0-arigt bestand fn vaghrok, vilket nu fOreskrives skola gallras {Sr erhdl- Inde av nidig sikt, behéver och bir alltsh vanligen icke alhuggas frrin om ca 40 dr: igom denna tideymd har sion maskinelle lafiken & virs vigar sannolikt 54" tilltagit, tt de ilesla edgar. mast ldgeas om och rdtas; det ar dd Markigaren obetaget att skogeodla (resp. lata, sjalvea) en flay kalyton i en sidan kroke jimte den gamla landsvags- For det andra ir det val iniet annat ip en tilliventyrs arg och olimplig jordman, som verkligt hindrar on jord- Sgare alt for jordbrule uppodla de storre alhuggna ytoraa 1 Vagkrikarna, Slutligen fir sanperligen en liten eventuell férlust hair ceh var i form av kalytor icke ansesmotviga don forlust i ‘aniskoliv o. s, v.. sam for eller senare kan uppsta i dy- Tike, au farliga vigherdkar, Bortsett fran synpunkten qvvdrjande av ofyekor, tic det uppenbart, att en avverkning a¥skog Tangs vagarnas At- tminetone tydkanter komme att medfora en for vaghallnings.skyldige kannbar [dtlnad ifriga om udgunderhilfct, bland fnnat “dirigenom att sadsméltningen, udgernas upplorkande efler nederbord o. s. x» skulle paskyndes Om ‘det! silunda tan alltlor stora. uppoffringer dae att loss frigan om utglesnende eller bortskallande. av skym mande skog i vissa vighrdkear, si mOter det icke eller Civerstigliga hinder att medelst ortsprdngande av vissa ut ikten skymmande efenbleck eller anbringande ay varnings signsler —— vilkas, lage en ging for alla bor. inlagges pi Generalstabens ‘och andra’ -billtartor- — nedbrings fara for olyekor. Huruvids dessa varningesignaler vid) morker bbira’ Kanna illumineras eller icke, far vil bliva en senare ekonomisk, teksisk och ‘praktisk “frdga, Deras. inliggande pi tillginglige kartor avses da skola forminska visken diray ait de'eventucllt Kemma att sakna jus. (Fragen om ver Fingssignaler ar ju redan pa grand av K, A, K's vaginspek tes energiska ingripande piv vig alt (sas, — Red) Lyktor & alla fordon. Shutligen fir val nu tiden anses vara inne fr en generell foreskrift Tr alla odglarande att vid. mérker féra en eller Hera Tjussignater 3 sina fordon, PS detts Saskeral behova bap icke flera ord spillas, 1 det allminna medvetandet ‘illvitas som bekant alltid motortrafikanten skulden for de olyckor, som ofta. foro sakais mer eller mindre gemensamt ay honom och en ava Tig vilgiarande, ‘Det maste di {4 anser naturligt, att for slagen till atarders vidtayonde mot radande system komma rin deras sida. vilka pa grund av sin tjdnst eller silt yrke dro sundgingligen ‘haavisade’ ll snabbaste “liga men ndock lll Tegitima fortskaffningsmedel. Overgangen tll det nya systemet, Hur skulle dé det nya »systemets fiomma atl se ul? Hur shalle Svergisgen till detsanma she? ‘Ja, betrailande ‘Svergingen, torde linsstyrelserna bra tiise) att avverkningsarbetens pabsrjades och bedrevss sue cessit inom de oltke Tandsfiskalsdgtrten, divest det nim. Tigen Kunde befaras, att antingen bristen pt arbetare ech atagare skulle sharia. upp avverksingspriserne, eller att tnarknaden komme at "pa ening ‘uslappas’ en sh ‘stor mingd av ett forten rege tillaventyrs deke iusant virhes Sortiment, ait vithet tleve med. vins esilibart ‘Por dvsigt skulle osystcmets hanna {store drag skiaseras sland i Vagsynelérrattzona, for nirvarande sex bekent lands fiskalerna — roster ava ts for at Ie vagayachorday Iyftad Trin de starkt belungede landsishelertas avlor © Glgagos att enligh vedertorande linsstyrclses, anvianingar arligen Forrta od ordinarie syner fe alleinne. vigeres stillet for som nu! ‘en med eventuelle elterbesktatagae Denna forindring "= Gen"'senare ordinariesyaers mais sina fir Svrigh behalla si gamle, namn’ cfterbesittaing: huavudsaken fr, att den blir oblifatorieh"” vaqar fag. ance lampleg. for att man skall konna fd tll stand ttre snabb het dels vid ‘vergangen frin det gama ill det nya, sayste mets, dels vid elf framide Svervakande av ullbrandet tay en eventuell avverkaingstoresirit sen wghesk, dat skogen usit upp och Anyo skymt sien. Det at namlizen oihtgh att orsaher til olyckor hesligt aolagenas, awee letead fn gang ar givet tll shdana sigarders vidiagande For Ovrigt onvisar odgaynelorrttaren pi vid sya venligt sitt'de odghréker, vid alla en lange. stat Sn don Serhas denvarande skall avagabringas, samt fovelagger markigarea (Oméndring av 28° pr st. Outsttiga, La elerhjul ke 40: — 3 st. hjul ke, 100; ring efter Snskan. Snabb leverans, viss tid for avverkningarnas ifraga utférangc, vid risk, om iol forsummas, av avverkningens ledande ach utlorande ge nom kompetent person pa den forsumliges hekostnad Sakkunnig hiflp at markigaren, Det_mé vara vederborande markigate tillitet att, efter ensbhning dirom hos lansstyrelsen, som utfirdar vederba ligt torordnande, fir tillgodoseende av en god. skogevards fordringar fi anlita.sakfunnig hjlp av tex. en statens skogsliansteman for alt ordna de avverkningar, som ja av vigsyneforrdttaren féreshvivits { endast stora drag. Kost. naderna for dessa skogstjinstemaanens fWrrattningsr torde bora ‘halveras mellan ronan och markigaren Disrest vigsynelorritiare vid senate sya (resp. efterbe silting) finner féreskrivaa arbeten eftersatta, ma han fore enstalta om devas ‘utforande pi den férsumliges:bekostnad, nied cller utsn Jillkallande (genom férordnande frdn ins styrelsen] av skogssaldkunnig toch for tillgodoseende av skogsvirdens fordringar savil med avscende pa sittet for ovverkning och utdrivning som med haneyn tll tiden hiefor, Detta ‘eventuelia anlitande av sakkunnig, fr vilket Kost nederna likaledes torde béea halveras mellan Kronen och markigaren, bor vara. vigeyneférrattaren medgivet. av den anledning, att fall "kunaa’forekomme, di markiyiaren icke lyr sig’om att befatta sig med en eventuellt foreskriven avverkning, ulan vagsyneforrittaren maste franstalta, dare fom, Kanske i ett vardefullt skogsbestind, dir det ir av syn nerligen stor vikt, alt. vagsysctorrattarens blivande. instr tion ‘rérande orsiktighet och skogliga ‘hanayn vid tlldms Pondet av den blivande vaglagen bliver noggrant folid En skogssskkunnig. torde. hirvidlag kuona ridde. bety. dande varden, Har ar emellertid icke platsen att’ bevisa delta. pastdende, ‘Man kan i praktiken stillas infor ytteligare fall; om ‘iganderittsf6rhallandena for “marken Hedge sro tistige, eller om marken pa elt eller annal satt stir under inskraakt dispositioasratt (ex. avverkningsfirbud, till” annan person {Sr vies tid uppliten avverkningsralt 0. =, vi), torde. vig syneforrattaren medgivas ratt begira fSrordaande for skoge man (eventuellt ock, om aa erfordras, jurist), vilken, dtmin. stone j vissa fall pd allmin Bekostnad, sivil’utrede: fragan on gander, & tom led och tle don fresrvan avverkningen pa ett Yallt skogsvérdande satt [DA fragan angiende aoverkning 1 vdghrdkar hit icke skal qilnmande tchandls ‘nd’ de Hramdragna exemplen pi det blivande "ssystemets» tillimpning 1 praktiken vare nog 1 de fall, dir stenblock,. backslinter eller berg skymma silten en vaghrék, bor vigsyneldrrittaren angivas huravida springning, schaktaing eller uppsittande av varningssigasler liar ske, och inom vilken Keortaste Limpliga tid arbetet leads bor vara utforl. Ende markigaren i vanliga fall icke beslint, var vagen vid dess anliggande skolat framdragas, Kean. han ‘appeligen anses hava nagon skyldighet att utfors nu ndranda arteten, vilka likaledes nidvindiggjorts icke ay nagon hans ‘fen Algied lan ay den ndrade tratiken, Dessa' arbeten synas dirfir bira Sliggs vagstyrelsen och bekostas ev vig Iesssan EM limit, Ingsadgat befafnande, a lstignale & varie fordon vid mérker skulle slulligen kenske innebara slorre praktisk nytta din mangen uppsats om hinsynsfull kornieg I varje fall skulle det vara tt stort steg framat mot milet vigkir? samlérdsel &odra allenna vaiger. Folie Bromée Just nu Gr rétta tiden au wibyta Eder motorcykels ekerhjul mot HALLBERGS STALSHIVHJUL Lacke: ERIK HALLBERGS Ind, Leks!DALAAVDELNINGENS VINTERTAVLING EN KRAVANDE FARD. S.Tidstrand, HD. den ene av sportmo- de prick- dellen frie, Fran starten, Sdndagen den 30, januari igde som bekant ett flertal motorcykeltavlingar rum pa olika platser i landet. BI. a. avhélls da Dalaavdelningens vint tavling, en synnerligen intressant och kravande tiv. ling. "Alla maskiner, sival solo-maskiner som sidvagns- ekipage, fingo deltaga, och tavlade salunda i samma grup. Over tavlingens férlopp och resultat hava vi fran Dala-avd, emottagit fdljande skildring: Tavlingsdagen, séndagen den 30. jan., ingick med 15 graders kyla, ett par dagar gammal, oplogad sné pa vagarna samt utsikter till mera under dagens lopp. Den forste av de 11 tavlande startade kl, 10 f. m. samt de évriga med 2 min, mellanrum, fran Stora Torget i Falun, Tavlingsstrackan, som var 246 km, lang, var forlagd dver Rattvik, Orsa, runt Orsasjén till Mora och Rattvik med start och mal i Falun. I bérjan var vagen fin och hard, motorn sjunger sin Ijuvliga sing och det hela gick lekand itt, men sa snart vi vikit av in pa skogsvagen till Insjén fick man kinna pA annat. Inga spar och ingen plogning. Man slingdes hit och dit och innan man yisste ordet av fann man sin kroppshydda djupt nerborrad i snén vid sidan av vagen, hojen nigra meter ifran sig ilsket frisande och spottande, Det var att ta Gud i hagen och simma fram till maskinen och sedan barja ett ingalunda Jatt arbete att fa upp den igen pa vagen. Svettande. pustande, svirande, ordrlig av de myckna kliderna, fick man sa antligen hojen pa fétter igen. Utpumpad som man var fre- fall endast rkickandet» av motorn vara ett grov- arbete. Och sa i gang med glatt mod, det var ju bara 23 mil kvar. Har dr en annan vintertavling 2 PRICKFRIA, Har och dar sig man aviryck i snén vid sidan av vagen, dar forutikande medtivlande genomgatt samma strapatser som de man sjilv nyss genomlidit. Tnarheten av Rattvik voro vagarna nagot bittre, varfér man med god fart frste in till kontrollen, dir Dala-avd. »store» man landsfiskal Lamberth’ och forvaltare Bergman presiderade. Efter 15 min. uppehall slapptes vi ivag igeh tll Orsa, dar kamrer Arnhelm mottog med buljong och gg. 'Framkomsten till Orsa skedde i full sndstorm med dgon, dron och andra ihaligheter val fyllda med is och snd, Hade vagen till Orsa varit svar och stra- patsfylld, blev det sju resor virre pa atervagen. Tack »Joppa» fr gléggen du gav oss i Mora! Till Rativik gick det nagotsénar, men darifrén till Falun sedan mérkret fallit pa blev det varre. Var dikena funnos visste man icke férran man lig dir. Antligen syntes Ijusen frin Falun och den drygaste tivling som Dala-avd, hallit var till anda, Manspillan blev ocksa stor, av 11 startande full- foljde endast fem tavlingen, darav tva prickfria Startlista. 1 Senning Harley-D. — Idealtid 2 Karlstrm = Wesslau Usgatt 3 Eriesson Wanderer 4 Tormkvist — Harley-D. 5 Larsson 54 prickar 7 Hansson Indian Uigiut S ——Skagerberg—Harley:D. 18 prickar 9S. Tidstrand Idealtid 10 —-Formstedt——-Reading-St.—Utgatt u Driesen Harley-D. 2 athe Excelsior 53. prickar Den andre pricktrie, Senning, dven @ H. D. 1921 PA sidan 22 kan du lasa om Nimbus-motorcykeln. I namnet Nimbus kan du ndgot Lingsokt hitta minst tre andra motorcykel- merken, nimligen GLORIA som ibus betydler (det finns allts4 tre olika me-mtirken med namnet GLORIA). Andra delen iNimbus, d.v,s, bus" var det engelska slanguttrycket for den mc man anviinde for dagligt bruk pa 1920- och 1930-talen, Men com du bladdrar tll sidan 22 hittar du alltsa Med Motorcykels egen vintertavling. RDet kom ett vykort fran Isle of Man — eller ’Min forsta motorcykel och nagra till’ Mitt intresse for motorfordon ay alla slag har funnits si linge jag kan minnas. Nar 16-Arsdagen birjade niirma sig riiknade jag dagarna tills den var inne, Av Carl-Axel Hodglund (text och foto) ‘Min forsta me var en Husqvarna 119 ¢¢ (Svartqvarna) och den koptes genom Flinks Jarnaffir pa Odengatan i Stock- holm. Tack vare min fars kontakter kunde jag fa den inom ett par manader da leveranstiden normalt var ca 6 man. Cy- keln levererades lagom till 16-Arsdagen i mitten av april 1947, Tid for korkortsprov hade jag fatt i borjan av maj ma- nad, varfor Ovningskorning genast igingsattes redan pa f delsedagen. Jag vill gatrna beratta om sjalva provet, da det var ganska olikt det prov som dagens blivande me-dkare maste genom- 124. Provdagen var jag uppe tidigt och laste igenom teoribo- ken en sista gang (den var ganska tunn pa den tiden), varef- ter jag begav mig till garaget pa Kammakargatan och hiim- tade svartqvarna och kérde till bilinspektionen som da var beldgen pa Ostermalm vid Riddargatan, Nagot kvarter in- nan stannade jag pa en tvargata och stingde av motorn och ledde cykeln fram till ing’ngen till provlokalen som var in- rymd ien lagenhet pa bottenplanet. Teoriprovet som skedde ‘muntligt i grupp om ca 10 pers gick bra. KOrprovet gick sd till att jag fick order att folja efter en korskolebil dar en elev samtidigt skulle avldgea sitt korprov. Vi startade, men jag markte snart att jag skulle f& svart att hanga med i det allt hdgre tempot som eleven i skolbilen holl. Den formligen {lg genom korsningarna, varfiir jag gav upp och slokérad forsokte hittatllbaka tll provlokalen. Nar jag skulle svinga in pa Riddargatan fick jag se Ovningsbilen komma i hogt tempo. Jag gav den foretrdde och folide efter fram till startplatsen dar cleven stannade. Jag sig genom bilens bak- ruta att inspektoren tilrattavisade eleven i skarpa ordalag I) BRADDAN BRIDGE ve for den valdsamma framfarten. Nar han steg ur bilen gick jag fram och frigade forsynt hur det gatt for mig. Han titta de pa mig en lang stund. Formodligen hade han glomt mig helt p ga den hisnande faird han varit med om. "Javisst ja, Ni var ju med ocksa”, var hans kommentar till min fraga, varefter han funderade en stund till och tillade darefter, korprovet ar godkant. Korkortet som jag fick gillde ven for tung me. Uppdelningen for latt och tung me kom frst a SO-talet. ‘Husqvarnan var en palitlig maskin som gick i alla vider ret om. Det enda som hiinde ndgon enstaka gang var att andstiftet sotade igen, varfor jag alltid hade ett i reserv i verktygsboxen. Forutom att man anvande sin me till och frin arbete och skola blev det ofta resor pa helgerna tillsammans med kam- raterna tll olika evenemang som speedway, motoreross och vintertid isbanetaviingar som Flatenloppett. ex. samt inte att fOrglomma, Hedemora TT som var sommarens hojdpunkt. ‘Varen 49 blev jag gare till en ny me. Det var en engelsk EMC. Motorn var en tvacylindrig tvataktare pa 350 ce, med separat smérjning. Denna maskin villade mig ménga be- kymmer. Det bérjade med smorjningen som inte fungerade tillfredsstallande, varfor motorn skar och det blev King van- tan pa nya kolvar mm fran England. Ett stindigt aterkom- mande problem var att tandstiftet (det var bara ett, da kol- varna hade gemensamt forbrdnningsrum) sotade igen med ‘ita mellanrum. Pa hosten bestot jag att forsoka byta till en fyrtaktare och det blev en begagnad AJS 350cc frin 47, som Fungerade utmarkt. Trots att den hade gatt tskilliga mil ‘intern 49/50 anvande jag cykeln si gott som dagligen till och fran arbetet samt till familjens fritidshus pa helger- na, vilket var belaget pa Tyresd, Att Kora me vintertid pa den tiden var ju annorlunda mot idag, bl. a. anvaindes inte vig- saltet annat an inne i stan i spérvagens vaxlar och dessutom Bvar ju trafiken tmligen gles vintertid, d& ménga stallde in bilen. D4 jag ej hade cykeln utrustad med skidor fick man ofta vid svarare halka sitta stovlarna direkt mot vagbanan fOr att halla maskinen under kontroll. Det forde med sig att ‘man sillan frés om fOtterna da friktionen mot vagbanan oll sulorna varma. En sOndagskvall i mars manad da jag korde in frin Tyreso minns jag mycket val. Temperaturen ha- de sjunkit tll drygt —20°. Nar jag passerade Bollmora gard small det tilli ansiktet som av ett stenskott, men det var istl- let plastglaset i glasogonen som sprack p ga kylan. ‘Aven min bror Olle korde motorcykel aret om. Han hade bl. a. en Triumph Tiger 100 som han var mycket nojd med. Pi varen 1950 yckades jag komma Over ett Kontrakt pa.en. ny Matchless 500 ce som skulle Ievereras under maj mana. Leveranstiderna for engelska me var da cirka sex manader, ‘Cykeln levererades som avtalat och i juli kte vi p& semester till Skine och Danmark. Matchlessen fungerade mycket bra ‘och jag korde den till 53 da jag sAlde den och Svergick till en Fiat 500, men det ar en annan hist A senare ar har jag blivit s k "Aterfallsknutte” och har ‘ter fatt uppleva den skona kénslan man kénner nar man far ‘ka ivig pé mezn pa smavigar och Kanna den Ijumma vin- den och uppleva de olika dofterna som kommer emot en un- der farden. Pampas Karlberg, 1948. Ganget samlat for avfard tll backtavlingar i Alby vid Varby, _Albybacken 48, Gasta Sandberg Kor drevarvet efter segern i aug. -48. sidovagnsklassen, “4EMC 350 ce 2-cylindrig 2-taktare med eylindrarna placerade efter varandra, Harry Lundberger fér starthjalp med sin Eibermaskin vid Flatenloppet -50. Besodk pa me-uistliningen i Strangnas viren 1950.5; Ss ae ge Pi semestertur i Skane och Danmark med Matchless 300 ce ‘Min bror Olle sin Tiger 100 vintern 1982. 1980. a Aterflsknutten pi sin Matchless G 80 00 co 1985 drs model. 16Knattesidan Teckningar av Kirk Everson 8 dr.Luktturer i Filipstadstrakten igenom Bergslagsnaturen pA sina motorcykelturer. I den har artikeln kan du stikert kana igen mycket av vad Kalle Klingsbo, Filipstad upplever nér han luktar sig Att aka motorcykel i lugn och ro tycker jag ar underbart cftersom det gar sa bra att sitta dir och filiosofera i sin en- samhet om livets stora och sma markvardigheter. I regel ar det en avspiind och avstressad upplevelse. Atminstone med kira BMW R25 -SI. ‘Mina funderingar gar ofta tll varfor just me—akning ar s@ lustfyllejamfort med bildkning. Det finns flera orsaker. I grunden tror jag att det beror pa att vi engagerar flera sin- nen n vid bilakning, det blir en intensivare totalupplevelse. Vara sinnen ar syn, horsel, lukt, smak och kansel. Smaken kan vi bortse ifn. Men lukterna, -som vi aldrig kan upple- va i bilen. Folj med pa ndgra luktresor i Filipstadstrakten, Tank dig den soliga och varma for- sommardagen nar det ar dags for den forsta lang- turen, Viaker igen sambhalet som doftar av syrener, Aker forbidden tora brodfabriken dar det altid doftar av nybakat bréd, Ivig ut pa landsbygden dar haggar,lindar och andra trad sprider sin valdoft. Vi passerar ndgra bondgardar med kor och gédselhogar. Du kinner den frina lukten. Det fr- ‘ka timret som ligger och vantar pa vidare transport doftar harligt. Nu kan det snart vara dags at ta en liten paus. Men inte var som helst. Bjorkhagen dr framme som sluttar mot sjon. Perfekt. Liljekonvaljdoften blandas med lukterna fran sjon, dy och gammal vass. Ar det mojligen inte ndgon "uttenfisk som ligaer dar och stinker. Naval, nu smakar och doftar termoskaffet Ijuvligt tillsammans med Evas kanel- bullar, som ar rykande farska, Tank att sedan ligga dar i srongraset och botanisera alla varens dofter. : : SN ee Gee Kalle och faistmon Eva 1958, Pa den tiden blev det ménga och langa turer med BMW R-25 -51. Sommaren och doften nyslaget ho som slar emot en nar man ker pa den solheta, dammiga grusvagen. Grusviigsdammet har ocksa sin speciella Tyke som skiljer sig vasentligt fran den nyasfalterade vigen. Vaderleken har ocksi stor betydelse. Ta den heta som- mardagen med Aska i luften, nar varmen slr emot ute pa den 6ppnaslatten. Sa kommer man in i den morka skuggiga sgranskogen. Dé paverkas bade lukt och kansla, S& kommer da Osregnet. PA med det inte helt luktfria gamla oljestallet. Vagen och naturen andar karaktar, inte minst grusvigen. Men snarttttarsolen fram igen, da blir luften angande vat, ars, trid och annan vaxtlighet ger ifran sig en doftrikedom Det ar allt bra mycket biittre an att ligga bak- om et lingtradarvidunder som spyr ut dieselavgaser. Det ar Klart att aven detta ar en luktupplevelse. Da foredrar jag faktiskt att ligga bakom Ake Svensson och hans Rumi For- ‘michino med stt tvataktsbrinsle. En tur pa hésten Ar inte dum den heller, 4 luften arstila, klar och frisk. Dir liguer&krarma nyplo} da och doftar fuktig jord. Skogen luktar formultnade Iév och svamp, Naturen frbereder sig for via, ‘Dé ar det dags at stall in me fOr sisongen och njuta av sgaragets valdofter. Den odefinerbara lukten av verkstad, ola, bensin, gummi, im, lack mn Du som st detta kan sikert gga til mycket annatbero- ende pa varilandet du bor. Listan kan gras lang. Lat fant sin ldda om varfr der shart att aka movoreykel. Flipstad aug, 1989 -aile Kino 19HH HHT TEKNISKA DATA: KARNAN Modell V 2500 | jis tonposscntunatoe 1 Anat ni 1 En valbygad och stork maskin med utomor ror: 1 eyle2 takt. Cylindervolym: 247 cc, Cylindor- as ome Sea nares Cae diameter: 67 mm, Slaglingd: 70 me. Max varvinin eee ade 4500. Mox eifold. 9 HK. literelfakt. 36 HK. Ténd> | system: Noris Batteriéndning, Generator: Sving: | jutsgenecator 30/50 W. Forgosore: Bi | Voxelida: 4-vaxed (12145; 1.835, I utomatisk fotvael | Rom: Rérrom, oj slten i 1 1 HHH HH Fromgatfel: Kérnan teleskop, Bokkedja: 1/2"xSI6", helkopsiod Tignstovikt 130 kg, Bensinfororvkning: 0,28 Iter Tankvolyem: 12 liter, dérav reservionks 1,5 Iter Max. hast: 105 km/h Hastighstsmatore: inbyagd i strBlkastare, Bromsar, Effektiva exponderbromsar. Handbroms i | {fram och fotbroms bak | Deck: from Dunlop Riboed 325-19", bak Dunlop [Trials Universal 325-19 | Forbehall fer konsircktionsdndkingar 96res, a 1952 201989 ars Vincent-triff, arrangerad av Scandinavian Vincent Club (dat manga av oss ocksé ar MCHK- ‘medlemmar) agde rum i Borlange 28—30 juli. Vi gynnades av fina arrangemang och lampligt vader. 25 Vincentmaskiner och ett femtiotal dito entusiaster deltog. Flera lyckade nya renoveringar visades upp. Standarden pa maskinerna ar pafallande hog, Flertalet ar serie C 500 Comet och 1000 Twin, men en Egli och en dansk Black Prince fanns med, Pa lorddagen besokte vi Faluy koppargruva. Forutom rundvandring i gruvgéngarna och museibesok kOrde vi ocksé ner vara maskiner i det stora dagbrottet Stora Stoten. Samtliga kom upp igen. Pa var dagstur pa vackra Dalavigar besbkte vi ocksd Torsings motormuseum, Nasta ars traff blir i Ornskbldsvik den 17—19 juni. Alla Vincentintresserade ar naturligtvis valkomna, Kontakta undertecknad, Bilden visar maskinparaden utanfor Falu gruvmuseum, Jorgen Rutegard Speedway-rutan SP Ei EOWA. Y CROMWELL HELMETS O\\ Racine _P WAISTCOATS OFFICIALS ARMLETS: FIRST BOOK OF BRITISH SPEEDWAY ntrevlig_nyhet Pennants YASS Vie Duggan, Jacl oh Parker ™, We are comrnctars SS speedway- (othe principal ection Flags nor, Utfrligt il lustrerad 1 stort format, med fart- fyllda_tavlingsbil- (is och férarpor- HELMETS LTD WHEATHAMPSTEAD, ST. ALBANS Blephone: Wheathumpstead HEHE | triitt ; Inbunden 6:75 (Nr 12) 1950Josef Koch — Danmarks férste Nimbusforare Josef var ansvarig for provkorningarna av de nya model- lerna hos Fisker & Nielsen och kérde alla prototyper och fOrsbksmodeller. Otaliga ar de olika tavlingarna han delta- ait i med Nimbusmotorcyklar, alltifrén Novemberkésan, bbacktavlingar, och hastighetslopp. Han var ocksé en masta- re att kora en Nimbus som vagde fulltankad over 200 ke. Fram till 1980 var Josef forséljare av Nimbus och Austin. Han gick ur tiden imaj 1988. Var danske medarbetare Poul ‘ors har linat oss ndgra trevliga bilder och bidragit med personbakgrunden, Motivet pa frimarket ar hamtat fran den danska filmen "De naaede feergen’” och det ar Josef Koch som ar fOrare. Filmen handlar om ett par som ar pi vag till Kopenhamn via ndgra av de farjor som samman- binder de danska Sarna. Tyvarr gar det galet och den firja man hinner til ir — Karons farja, Med Motorcykel Vintert Har har Josef Koch just vunnit Tangellobet 1930 med sitt "kakkelomnsror” som han kallade "Methusalem” (érsmod. 192223), ling med Nimbus ‘Hur manga me-marken kan du plocka fram genom att anviinda bokstiverna j Nimbus? Ett exempel ar BIM och det finns ‘nagra som har samma namn, Nar du raknat firdigt kan du skriva ner de olika markena och skicka svaret till redaktoren senast 15/1—90, Atminstone en (h)julklappsbok utlovas! 2SHENG oe Josef Koch pi en mycket modifierad Nimbus mod. 1302 efter en endurotavi ‘Lage marke til det stora framhjulet (21°"2) och skyddet under oljtndger. Motorn var for Ovrigt Uattad sa lange cet var mojiign.Vinterlasning Too old for Harleys...” PA den gamla goda tiden da de marinkarssoldater, som inte hade dédats av japanerna, brukade roa sig med att sta lasig bakom ndgon fallskéirms}gare och dra upp deras byx- or ur Kangorna och fréga: "Va, far ni inga strumpor nu for- tiden?”, fick man samma reaktion som nar man idag frégar ‘en HD-Agare om han nansin kort en japansk motorcykel. Pa den tiden di man antingen korde en HD eller en Indian, var det vanligt att man bytte nagra ord om sina respektive hojjar ‘och var man av den gamla stammen hande det att vederbs- rande girna framholl egenskaperna hos den Merkel, Hen- derson, Ace eller Excelsior man en gang agt. Men samtalet var som sagt kamratligt och det hande att man lnade var- andras hojjar for en proviur. Ri ae ‘a Dagens knuttar har aldrig lart sig hur man umgis pa det séttet — antingen aker du pa det du Aker eller ocksd ar det alldeles felaktigt. I USA finns det minst 10 miljoner motor- cyklar och tank dig att ndstan alla dessa knuttar ar 6vertyea- de att dom andra har valt fel marke eller modell. PA den gamla goda tiden var det ingen som brakade om du satte V-8 hjul frin 1932 pa din A-Ford eller om du instal- lerade nya stralkastarinsatser pa samma bil. Idag struntar CChopper-Akaren i dom som aker pa en s, k. "*Fulldresser"” och touringakarna tittar bort nar "tras-proletariatet”” kom- mer farande. Guzzidgarna pekar finger at HD-Akarna och dessa seri sin tur ned pé alla med Honda, Yamaha eller Su- zuki och BMW-igarna talar bara med Gud... ‘Om dutror att jag klagar, si har du alldeles fel, jag tycker (om det ty jag kan sjalv Oppna munnen och fa tillbaka nar det passa, eller rittare sagt ni det inte passar den jag "till- talat”. Och jag har sjalv forsOkt att halla balansen i vanster- kurvor med fyreylindriga Ace och Indian och jag har sltit ‘med kopplingen och vanstergasen pa Indian for att inte tala om handoljepumpen pa halvtopp-HD:n. Jag har bade agt och kort HD's olika modeller: 750, 1000 och 1200 -Knucktes, Pans och Derbies och jag pratar italienska: Ducati, Benelli 24 ‘och Moto Guzzi, Och jag lrce mig att dricka Ijummet 6 med citron i nr jag kOrde Norton, Tiiumph, Royal Enfield 0. s. ‘och jag mast erkanna att jag trots min hoga alder fortfarande ‘ger en HD Knuckle head, en FLH, en Honda och en Yama- ha, Jag har dock aldrig dat en Suzuki eer en BMW och bort- sett frin dessa sdledes kan du ju nana din favorit och jag skal tla om vad jag inte gillar hos denna! Fyrtio ars akande och nista femtio olka motoreyklar har inte paverkat mitt minne av den forsta akturen. Jag var novis ‘men det var inte min forsta me, en HD J. D. 1200 ce halvtopp ‘med Vatwin motor och det var 1939, Jag betalade 30 dollar for «en ho) som jag kom att bade lska och hata, en hoj som Kickte ‘lj, forde en massa ovasen och som jag slog kndna i atskiliga singer. Jag var 17 ar och jag hade aldrig kort motorcyke! for- ut, Visserigen hade jag vridt rill styret pa min vanliga cykel ‘och varit fullstindigt Overtygad om att jag grenslade en V- twin, Och nar kpet var ett faktum, befann jag mig tskiliga sil hemiftdn, Jag latsades att jag “bara” kort Indian forut ‘och bad forsijaren att han skulle visa mig hur kopplingen fungerade och hur man vaslade. Och han log forstdende och startade HD:n och passade samtidigt pa att vanda den med framhjulet &t det hall jag skulle fara. Men han "glomde" att tala om att kopplingspedalen mste vara list i det frie liget for att kicken skulle ta "Nat jag s4 hace komumit halvvigs hem stannade jag for att vila och nar det var dags at starta motorn igen, kolkade jag be- asintlfrseln och gnistan pa stiftet innan jag placerade min hogerfot pa kickpedalen medan jag stod med den vanstra pa forbradan, Och jag lade hela min pojkvikt pa kicktrampet ‘med det resultatet at jag med full kraft traffade sadelkanten ‘med hogerbenets innanlar. Det tog atskiliga minuter innan jag ater var intresserad av motoreyklar igen... Min far som foljde med bilen undrade om vi skulle bogsera HD:n men ken nybliven me-igare tar emot ett int anbud forsta dagen. ‘Och den sjuttondrige me-igaren ar val en idiot som skulle gra ct sint forsok med ett rep som bara ar tre meter Min nastalérdom kom nar jag anlande till hemmet, Jag ha- de kort hela eftermiddagen och jag var nu en erfaren mo- toreyklist och kBrde in pa gérdsplanen med en bredsladd som ‘om jag befann mig pa den valkinda Davtona-banan, Tyvarr var nu inte vir gérdsplan fOrsedd med Daytona-banans upp- loppsomrdde och jag forsokte bromsa med bigge benen sli- pande i gruset. Och inte hjalpte det att anvinda bromsen. Men vvarken det breda bakdacket, en regnvat grismatta eller en ros- rabatt kunde hejda var framfart, Och nar framhjulet traffade det nederta steget a yttertrappan hade vi fortfarande en im- ponerande fart. Och tackolov att det var sommar och varmt ty ‘den tunga ytterdorrenstod oppen ni jag for Over stytet och in ihallen, Min mor itade roat ned pa mig dar jag lag pa golvet ‘och anmarkte att: "Jag trodde fOr ett Ogonblick att du hade tankt ta med dig motoreykeln in i KOKet”. pq =Jag hade tidigare fraigat ndgon vinlig jal vad som hander ‘om man far en punktering pa en motoreykel och fat foljan- de svar: "Var inte orolig, dina vinner kommer at fixa slan- gen mens du vilar upp dig". Och det stimde ju ty nar jag ha- de nytt skinn pa armar och ben, var HD:n dtgardad for nya Aventyr, Tredje géngen gillt hande nar jag skulle ta efter de aldre pojkarnas framfart pa Storgatan dar det gallde att passera ‘motorcykclaffaren staende pa sadeln skrattande som en ba- bian, Datidens HD-motoreyKlar var forsedda med en tand- spole som var monterad ovan pa generatorn och fungerade samtidigt som jordning av elsystemet med dess tv fstskru- var. Nar dessa nan gang vibrerade loss var det svart att hitta sana som passade och det blev tll att laga med staltrad, Nar jag helt privat skulle forsoka mig pa konstycket att stilla mig pa sadeln, var det pa en hoj som var "lagad”” pa det vi- set. Jag hade valt ut en rak och jamn bit av vagen och Okade farten till cirka 75 km/tim och bérjade med att placera vansterfoten pa bensintanken och dairefter hégerfoten pa sadeln, Langsamt slappte jag styret och reste mig upp tills jag slutligen stod upp. Mea nar jag skulle strcka ut armar- na, gick staltraden som holl tindspolen av och motorn lade av. Med ett elegant (?) svanhopp fldg jag fram Over styret och nar jag passerat detta hade tandspolen fallit tllbaka ‘mot generatorn och motorn tinde nagra Sgonblick, HD:n tog ett skutt framat och jag som varit pa vig &t samma hall ‘med huvudet fOrst, kom nu farande med fOtterna fore och gjordeen fyrpunktslandning och sittande i uppratt stallning hasade jag fram pa vigen. Och asfaltytan var som grovt sandpaper. ta ging jag fOll av Hin var jag pa vag i en hastighet av ungefar sjuttiofem kilometer i timmen pa stora landsva- gen. Nagon hade stoppat in en slang som var alldeles for stor i framdacket och nagot av vecken punkterade slangen som kom den att si sméningom fastna i framgaffeln och jag for pa nasan da maskinen tvarstoppade. Jag for som en projektil och landade pa alla fyra och skinnl0s forsOkte jag {iniista Ogonblick rulla Over pa rygg men den enda effekten var att hander och armar, ben och f&tter fladdrade som kvarnvingar och slog i backen under en stund det tog innan jag slutade rulla, Och medans jag lag dir kom hojjen faran- de och traffade mig med en vildsam kraft. Och som om det inte réckte med att jag var ordentligt blesserad, fick jag nag- ra rejdla bldmarken samtidigt som jag brinde mig pa av- pasroren. (Och som om det inte skulle ricka, efter mig kom HD:n ja- gande, Eftersom motorn var déd, kom den helt enkelt rul- Jande rakt pé mig och verkligen gjorde mig lla. Tyvarr rick- teddet inte med en doktor den har g&ngen utan jag fann mig Jiggande platt p& magen i singen med min mor som grivde fram en del av det som varit vagbeliiggning och som nu var placerad i mina skinkor bl. a. samtidigt som hon med sar- sprit baddade mina blessyrer. Vi blev bilgge forviinade nar hon nagra millimeter “under” skinnet fann ndgra nitar som hade hallit fast bakfickorna pd mina jeans. For tio ar sedan kopte jag ytterligare en gammal HD och jaghar i snare tio ar tankt mig renovera den. Men haromdan fick jag ett anbud som var si frestande att jag mAste anta det ‘och jag tror att det var bast si. Det ar roligt att kora motor- ceykel men aldern har tagit ut sin rt och jag ar nog for gam- mal for sént. Oversatt rin engelskan av Olle Ridelius. 25Stora Holm TT ’’ 1989 Varg-Olle Nygren i mitten.92 = Hakan Mansson Ronneby, Ducati 450 1970, 94 = Nils-Gunnar Svensson Trollhattan, Aermacchi 250 1967, Rolf Gillich, HVA 500 1934, 26 = Rolf Gillich, HVA 500 1934, II = Karl-Erik Frojdh Landskrona, Velocette 250 1940. Foto: Goran Sjostrand, Vargon.monark ju leder (© Monark ir Sveriges ledande me-producent, En- bart under ir 1951 inregistrerades c:a 12.000 motoreyklar frin Monark-koncernen — fler iin frén ndgon annan svensk eller utlindsk fabrik. ‘Monark-maskinernas stora popularitet beror pi att de har mellanviktarnas pris och driftskostnader ‘men itskilligt av de tyngre och dyrare maskiner- nas styrka, kér- och viigegenskaper samt tekniska finesser, Getta ic den sensationclla Monark 71 195 co BSAmotor pd 45 hike. 74 ke $00: 175 ce 1LO-motor # lonark 400 0402 82 hikes 1d kg Por ‘pews. 402: Se oven!” Lysstrlkastare "s Elekirisht signal: ted’ hel och halv. | om: Hus jamie "kontroll. | Helsvetsad ram Tamper fer tindning | fy Kalldeagna stil: ‘och vaxeins filage: | aon, ttre och inte Tindningside firsedringae hed sartnyekel Tnbyaed belyst tastighels- och Wage Monark 77 Monark 277 190 ce JBinotor ph 6 180 cc IBmotor ph 6 ihe. ie ink 5 gr For 2 per: EN MONARK - VARBERG ‘Monark-motoreyiklama ‘ir byena ph den prin- civen, att det bista de {aljarbetet 1 Hingden ostar minster ks paren. Monark-forslfaren pra far gia motoreykel med Er. Gi Jn tl en Monark-firsiljare | — ‘och provsit och provi. ¢ Nev med Kullager. ¢ Expanderande Brome med 150 mm dammskyddede Bromstrummon. Hand" och fotbroms Bensintank for 1 ens sviki. Passage: Farsadel 1 Terry modell © Stillbara fotstéd. f Slagfastlacke- Fing 1 polykromatisi Vinséa’ tare. Monark 300 150 ce CZ motor, pa 8 inkr. Sr eg: Far 2"per- Monark 500 BLAS z 1982 29”»’Vastsura TT’’TY. Harry vantar. Nedtill: Harry drar Foto: Stefan LodestenRoliga sidan Balders bar MEN SAG HAE aD BETT om vesAKr! Roliga sidans mekarhorna ‘Toe-in eller inte Toe-in (Red, anm. Egentligen ar detta en engelsk vits, dv. s. or- det combination har minst tva betydelser varav vi motorcyk- lister ycker att den "ratta”” avser et sidvagnsekipage fast vi nog har nytta av den andra nar vi kor vir mc.) 2movorcykelhiscoriska kLuosen Box 8055, 10420 Stockholm 8. Sven Stern i Goteborg har skickat oss ovanstdende forslag till utformning av klubbinsignienSegraren Terje Henriksson, som gjorde premidrturen med sin nyrenoverade Husqv ‘1931. Och Sven-Ake Andersson, Anderstorp, med rallyts ddsta maskin en Wanderer fran 1913. it 25alyeteranmotoreykarfanns at beskAda, vid Bys- et, denna lite regniga augustimorgon, Maskinernas medel- Blder var hog, Ist. fd 20-tlet, 4st fbn 10-alet, den als- taen Wanderer fn 1913, Ensamlingverkligt fina vetraner. Sst deta med aldersgrnsen 1939 dr ndgot av Anderstorps- rally kannemark,samtdit har det ocks8inneburit en del problem, Manga som ager rktgt gamla motoreyklar, fcksd sjalva Komnna tll ren, eller viljer man att ka pé en Tite nyare och bekvamare cyiel, DarfOr har deltagarantalet sjunkit, den lagsta siffran noterades forra aret med bara LI dettagare. Mot denna bakgrund kinns arts siffra som en flidjande (rand. Vi hoppas dirfor att kunna halla kvar Sovrsprinsen, samtidit som vitor att nu fr vil ploc- ka fram sina gamia eyklar och komma med ‘Aretsrally ade en lingdaycirkasju mil Banan sick fran Byguet | Andetstorp tll Kultorp, Maricholm, Asenhoga och Gotarp, dar Iunchuppehall gjordes. Datrifran gick f’rden vvidare mot Nissafors och s& sméningom tillbaka till An- derstorp. ‘Segrarei arets rally blev Terje Henriksson fran Bor, han air ‘mest kiind som speedwayforare for Lejonen. Men efter v= lingstidens slut har han bérjat intressera sig for veteran- motorcyklar. ‘Och st hiir sa Terje efter segern: — Det har var mitt premizirrally. Det var sptinnande att se ‘om motorcykeln skulle halla, med samtidigtroligt,isynner- het som det gick sa bra. En rolig hobby, som skapar minga kontakter, I forsta hand fOrsOker jag samla veteran-speed- waymaskiner, aven om dom kan vara svara att ff tag pa. Vidnskar Terje lycka till fortsattningen. Vi vill ocksa sé ga tack till Arets rallykommitte som ordnat ett fint rally Erik Andersson Resultat fran Anderstorpsrallyt 12 augusti 1989 1 Terje Henriksson Bor HVA 1931 2. Thomas Johansson Bor HD 1929 3. KarlOlof Andersson Varberg HD 1928 4 Bertil Mohlin Bredaryd Indian 1927 3 Sigge Johansson Varnamo HD 1929 6 Karl-Olof Andersson Anderstorp Norton 1928 7 Sven-Olof Johnsson Axvall_ Indian 1918 8 Erland Lageravist Lekeryd HVA 1925 9 Lennart Pettersson —Reftele. Rudge 1930 10 Ivan Nord Bredaryd HD 1919 I Goran Nilsson Reftele BMW — 1936 Passagerare 1 Therese Johnsson Axvall 2. Evy Eriksson Varnamo 3. Rae Lumes Rejmyre 4 Ake Jorgenssen Bredaryd 34 12 Karl-Brik Karlsson Skillingaryd BSA 1930 13. Jerker Johansson Mariestad Matchless 1927 14 Arvid Axelsson Anderstorp Suecia. 1931 15 Erik Johansson Anderstorp HVA 1927 16 Arnold Johansson Mariestad_ HVA 1928 17 Ragnar Ek Refiele Rex 1934 18 Torbjérn Nilsson -Dagstorp Cleveland 1919 19. Peter Engstrom Rejmyre = HD 1927 Wanderer 1913 Henderson 1924 [New Hudson 1931 20 Sven-Ake Andersson Anderstorp 21 Sven-Erik Eriksson Varnamo 22 Lennart Andersson VardbackaMed Motorcykel 1986—89 1/86 Motoreykelhistoriska klubbens Arkiv 15 ar ‘Triumphs fjadrande baknay Speedwaytavling i Korsnas med bl. a. Bertil Smedh Motorcykeln som Harley-Davidson "nastan” byggde (500 ec OHY, 1 cyl.) Motorhjulet 2/86 Monark Blue Arrow, civil och militar Svenska Motorkonstruktorer: Hugo Morén Neracar Bosch-belysning 3/86 Dala-rallyt 1986 M. Berlin & Co. AB (Apollo) Sala Norlén Gaingor och skruvar tll brittiska motoreyklar Hastighetsmatare for motoreyklar Mera om Brough Superior 4/86 Halmstad-Gustay Filibjurrallyt 1986 ‘Typhoon Motorskidor Rundbanesektionen 1/87 Ariel Red Hunter 1953 Charles Gustafson (RS och Indian) Motorslide Mekarhornan: materialval Indian Sport Scout Flexible-sidovagnen Me-klader Sommarens rallyn — en bildrapsodi Bokanmalan: Nimbus och The Vintage Motoreyclist’s Workshop 2/87 Oscar Hedstrom Racingsektionen 1986 Lucas me-belysning 1925 — $0 Mosserudsbacken Reftele Motormuséum ‘Skane Rundt 3/87 Husqvarna-me Bornholm runt med militair-me Eskil Carlsson Speedway-rapsodi Rattviksfjaidringen Lodstrms SS 100 (Brough Superior) Mekarhornan: lackering 4/87 Motocross-referat Pa me i det forgangna (Henry Molin) Figge Malmborg Packvaskor for HD 750 — arbetsbeskrivaing 22-frs racet Cleveland med forhinder — kaseri Rallyreferat 1/88 Lars Hjlmberg och hans me CSEPEL‘me Gosta Plahn Harry Lundberger Motoreykel WI i Ludvika Forteckning Over svenska me Mekarhornan: lackering av me Stora Holm TT 2/88 Engelsk 2-hjuls historia Renovering av BSA Sport 1937 borjar ‘Nymans verkstader — historia ‘Skane Rundt med gengas, forberedelser 3/87 AMI 98 cc 1922 — hjilpmotorernas Rolls Royce? BSA Sport 1937, del 2 SMK Trollhattans f. d. motocrosslag "Blixtarna”” gas- tar MCHK Vast Mekarhornan: Villiers motorer (svnghjulsmagnet och forgasare) Skane Rundt med gen Oldtimer Grand Prix i Salzburg Hedemora TT 1933 — $8 — en bildrapsodi 4/88 BSA-renovering fortsatter Hedemora TT 30 arsjubiléum Horsepower Run Holland Valborundan Folke Mannerstedt Kanalrallyt 1/89 Material ur Teknikens Varld BSA-renovering (avslutning) The Classic Swedish TT 1988 (referat) Backtivling i Tjeckoslovakien Speedway-Filbyterna 1951 2/89 23-4rs racet Solvalla 1937 Lawrence av Arabien Mekarhornan: mest engelska forgasare Bertil Smedh 3/89 Militar-me (temanummer) ‘Skane Runde (referat) Einar Lindgvist 4/89 Polis-special (temanummer) Filibjurraliyt ‘Tavlingsminnen — Erik och Gustav Berglind “all, ge honom en orfil bara!” 35‘Var det manne Med Motoreykels presentation av T. S. Lawrence liv och levene i nr 2/89 som gav somliga uppstaget att pit Duxford-faltet utanfor Cambridge i England upprepa T. S. fight” med Bristoljagaren. En B. Svagare linade ut sin me och har ser vi honom till héger med me-féraren till vanster och piloten med sit flygplan hallandes dess propeller. Phillip Tooth (ni vet hhan som tva gdnger deltagit i svenska rallyn med Triumph respektive P&M och som nu ar huvudredaktor for den engelska mc~ tidskriften ’The Classic Motorcycle’) har lanat oss bilden. Det hela igde rum den 30 juli detta ar. Fran England kan man ocks kkopa en replik forestallade T. S. Lawrence pa en Brough Superior. 36For de Gldre och sonsade, som firedraga Lugn och bekvimlig- hel. ARTIEBOLAGETB | FORMEDLING RICH.F. BIGRKMAN JARLAPLAN STOCKHOLM a eaaustineiieiaer nn immeeiamemainatal ah MARLEY Komen Maw Fos int FRAN, Biller FRAn . OCH FRAMFOR ALT (MAN KOMNER) : ATID FRAM | | eg ee VELOCIPEDAKTIEBOLAGET LINDBLAD STOCKHOLM HARLEY>DAVIDSON | MOTORCYKLAR