Vattenbalans

laborationsgenomgång
Försökpersoner
A. 1L vatten (vattendiures)
B. 1L vatten och syntetiskt ADH (vattendiures och
osmotisk diures)
C. loopdiuretika (liknande
osmotisk diures)
D. Resorb (vätskeersättning)
 Vattendiures
• Försökspersonen dricker 1L vatten snabbt
• Plasmaosmolariteten går ner
• Osmoreceptorer i hypothalamus kommer inte
att reagera, vilket leder till minskad frisättning
av ADH, och framförallt samlingsrören blir
mindre permeabla för vatten pga färre
auqaporiner
• Ökat flöde av utspädd urin
• Minskad densitet
• Viss förlust av elektrolyter

• Kan leda till minskad koncentration av Na+ i interstitiet

(pga mer vatten som späder ut Na+ och ökad blodtryck
vilket i sin tur kan leda till trycknatriures)
Antidiures till följd av ADH
• Normalt så reagerar osmoreceptorerna i anterior
hypothalamus på ökad osmolaritet i plaman (cellerna
krymper) vilket leder till frisättning av ADH. Detta leder
till ökad vattenpermabilitet i ffa samlingrören (fler
auqporiner sätts in), mer vatten reabsorberas.
• Försökspersonen har först fått vattendiures efter intag
av stor mängd vatten, Sedan ADH som ökar vatten
reabsorbtionen (antidiures). A B C D

• Lägre flöde
16

ADH

Diures (ml/min)
• Fortfarande förlust av elektrolyter
12

• Ökad densitet
8

4
H2O

0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Tid (tim)
Minirin (syntetiskt ADH)
• Indikationer
• Central diabetes insipidus. Primär nattlig enures (fr
o m 6 års ålder) när enureslarm inte givit önskad
effekt hos patienter med normal förmåga att
koncentrera urin. Symtomatisk behandling av
nocturi hos vuxna, förenad med nattlig polyuri, dvs
en nattlig urinproduktion som överstiger funktionell
blåskapacitet.
Loopdiuretika
• Furix används här för att simulera osmotiskdiures
• Blockerar Na/K/2Cl co-transportörer i TAL
• Leder till ökad osmolarietet i distala tubuli och
förhindrar till viss del vatten att reabsorberas
(osmotiskdiures)
• Stör motströmsmekanismen, och minskar därmed den
osmotiska gradienten i interstitsiet → mindre vatten
reabsorbtion från samlingsrören
• Ökad förlust av Cl-, Na+ and K+ och ökad flöde av
vatten
• Inga större förändringar i densiteten
Furix (loopdiuretika)
Indikationer
• Akut lungödem. Kardiella, renala, hepatiska och
andra ödem.
• Akut njurinsufficiens eller hotande njurinsufficiens
(oliguri/anuri), t ex i postoperativ fas eller vid
septiska processer. Kronisk njurinsufficiens i
predialytiskt eller dialytiskt stadium, särskilt vid
tecken på övervätskning. Nefrotiskt syndrom med
starkt reducerad njurfunktion, t ex vid kronisk
glomerulonefrit.
Vätskeersättning, Resorb
• Intag av vätska med samma osmolaritet som blod≈290
mOsm
innehåller per liter (x8.3)
• Glukos 3 g = 140 mmol
• Natrium 58 mmol
• Klorid 47 mmol
• Kalium 22 mmol
• Citrat 31 mmol
• I teorin ökar detta plasma volymen utan att förändra
osmolariteten, förlust av vatten sker långsamt (baro/volyms-
receptor känner av ökat tryck/volym) Försökspersonen
kommer dock fortfarande öka flödet av vatten– Varför?
• Glukos utgör en stor del av resorbs osmotiskt aktiva ämnen. När
glukos tas upp i blodet kommer det till stor del att konsumeras,
plasma osmolariteten minskar, mindre ADH frisätts, ökat urinflödet.
Ökad förlust av kalium ses ofta i labbresultatet.
Urinflöde

1L vatten (A) Minirin (B)

1L vatten (B)
Furix (C)
1L resorb (D)
Densitet

1L vatten (A) Minirin (B)

1L vatten (B)
Furix (C)
1L resorb (D)
Förlust kalium
Förlust natrium

1L vatten (A) Minirin (B)

1L vatten (B)
Furix (C)
1L resorb (D)
Förlust klorid
Felkällor
• Inte standardiserat intag av mat och vätska innan
labben
• Uttorkad/uppvätskad
• Samma dos oberoende av vikt
• Mätfel (maskinerna, mänskligfaktor)
• Annat